Teckenspråk

Teckenspråk är en grupp av visuella och gestuella språk som främst används av och med döva. De bygger på bilder och kulturella företeelser, som varierar mellan länder och kulturer, även när de talade språken i länderna är lika. Teckenspråken har därför lokal utbredning och ser olika ut i olika länder. Eftersom de inte bygger på det talade språket är exempelvis också teckenspråken i England och USA olika.

Teckenspråk utgör inte enbart utökade varianter av sådana enkla gester eller kroppsspråk som hörande använder, utan det är ett eget språk med lika avancerad grammatik som talade språk.

Det svenska teckenspråket erkändes 1981 som dövas officiella språk och har status som ett minoritetsspråk.

Under bloggens sida ”Ord” finns nu teckenspråk på amerikansk och brittisk engelska, danska, isländska, norska, polska, ryska och svenska.

Världens bästa bok, tycker några

Språk och litteratur

 

Radioprogrammet Vaken med P3 & P4 har under natten till onsdag 18 april 2012 skapat en lista över ”världens bästa böcker” efter lyssnarnas boktips och genomfört en omröstning om hur ofta lyssnarna läser i en bok.

”Världens bästa böcker” valda av lyssnarna till radioprogrammet Vaken med P3 & P4. Böckerna är uppräknade i alfabetisk ordning med länkar till Kungliga bibliotekets katalog Libris.

Som syns samsas här kiosklitteratur som Jan Guillou och Liza Marklund med tankens giganter som Fjodor Dostojevskij och Thomas Mann, för att inte tala om Bibeln.

  Alkemisten – Paulo Coelho
  Bergtagen – Thomas Mann
  Bibeln
  Borta med vinden – Margaret Mitchell
  Brott och straff – Fjodor Dostojevskij
  Den gamle och havet – Ernest Hemingway
  Det mörka tornet – Stephen King
  Doktor Zhivago – Boris Pasternack
  En nästan vanlig man – Dan Buthler & Dag Örlund
  En världsomsegling under havet – Jules Verne
  Gåtornas palats – Dan Brown
  Gudfadern – Mario Puzo
  Gömda – Liza Marklund
  Harry Potter – J.K. Rowling
  High fidelity – Nick Hornby
  Hundraåringen som gick ut genom fönstret och försvann – Jonas Jonasson
  Klätterbaronen – Italo Calvino
  Liftarens guide till galaxen – Douglas Adams
  Madame Terror – Jan Guillou
  Matildas sista vals – Tamara McKinley
  Nattens barn – Traci Lords
  Pojken som kallades Det – Dave Pelzer
  Pride and Prejudice – Jane Austen
  Påven Johanna – Donna Woolfolk Cross
  Rapport från en skurhink – Maja Ekelöf
  Rutiga kokboken
  Rötter – Alex Haley
  Sagan om isfolket – Margit Sandemo
  Sagan om Ringen-trilogin – J.R.R. Tolkien
  Stannfåglarna – Inger Henricson
  The Three Caballeros Ride Again – Don Rosa

 

Svenska språket och litteraturen inom skola och utbildning

Språk och litteratur

LIBRIS är de svenska forskningsbibliotekens gemensamma katalog. Den uppdateras dagligen och innehåller nu omkring sju miljoner titlar i databasen.

LIBRIS är en nationell söktjänst med information om titlar på svenska universitets-, högskole- och forskningsbibliotek samt på ett tjugotal folkbibliotek

I denna litteraturlista finns länkar för att söka, finna och presentera referenser för böcker om svenska och litteratur samt undervisning därom i årsföljd och utan kvalitetsbedömningar.

Som framgår av den 378 sidor tjocka redovisningen av Visible learning om fler än 800 metaanalyser av studieresultat (Hattie, 2009) och även av dess lättviktsupplaga från Sveriges kommuner och landsting, SKL, så har lärare med goda ämneskunskaper och som bättre förstår ämnesinnehållet också de bästa förutsättningarna för att medverka till elevernas goda studiereultat.

Se litteraturlistan på sidan Litteratur

 

Enkät om svordomar i svenskan

 

Alla människor har åsikter om språket – hur det ska vara och hur det inte ska vara. Svordomar hör till de fenomen som många har åsikter om, och åsikterna skiljer sig åt.

När får vi svära och när passar det absolut inte? Vilka svordomar är värst?

Nu gör Anna Lena Ringarp och Lars-Gunnar Andersson i Vetenskapsradion Språket en enkät bland lyssnarna som ska ge svar på dessa och andra frågor om svordomar.

 

Anna Lena Ringarp – Lars-Gunnar Andersson

Undersökningen kommer att jämföras med en liknande som Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska vid Göteborgs universitet, gjorde för 35 år sedan.

För att hjälpa språkforskningen och stilla nyfikenheten bland lyssnarna till det populära radioprogrammet får du här möjlighet att besvara svordomsenkäten från programmet Språket.

Undersökningen avslutades den 25 mars 2012. Lars-Gunnar Andersson och Anna Lena Ringarp tackar för att du tog dig tid.

 

Svenska Akademien och språket

 

Svenska Akademien instiftades av kung Gustaf III år 1786 med främsta uppgift att arbeta på svenska språkets ”renhet, styrka och höghet”, alltså med dess klarhet, uttrycksfullhet och anseende. För att uppnå detta mål skulle akademien bland annat utarbeta en ordbok och en grammatik.

Svenska Akademien har valspråket ”Snille och smak”. Orden hade vid tiden för akademiens instiftade en något annan innebörd än nu: snille betydde ungefär ”talang, begåvning”, och smak stod närmast för ett slags finare estetisk uppfattnings- och omdömesförmåga.

Svenska Akademien har aderton ledamöter som är valda på livstid. Från början var författarna i minoritet, och de flesta av ledamöterna var höga ämbetsmän. Under 1800-talets första hälft kom de stora skaldernas epok i Svenska Akademien, men den senare hälften av seklet får ett tydligt inslag av vetenskapsmän, främst historiker och språkforskare. Under 1900-talet ökade antalet författare, men numera ingår också språkforskare, litteraturvetare och historiker.

Akademiens årliga högtidsdag firas den 20 december, årsdagen av Gustaf II Adolfs födelse.

Akademiens språkliga utgivning omfattar bl.a. standardverken Svenska Akademiens ordbok, ordlista och grammatik.

Stol nummer 16, invald 1981: Kjell Espmark. Författare och litteraturforskare. Professor emeritus i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet.

Kjell Espmark var min handledare och examinator under forskarkursen i litteraturvetenskaplig teori och metod vid Stockholms universitet 1982.

Stol nummer 6, invald 2011: Tomas Riad. Språkforskare. Professor i nordiska språk vid Stockholms universitet.

Tomas Riad var min handledare och examinator för kandidatarbetet (2003) och magisterarbetet (2005) i nordiska språk.

 

Använd: Svenska Akademiens ordbok

Använd: Svenska Akademiens ordlista